minipanda

Jag har för två dagar sedan uppgraderat mitt medlemskap i Hemliga klubben, till nästa nivå. Kan inte bärga mig att se vad denna nya medlemsstatus innebär (många "goda" råd????). Fortsättning följer.....

Är det någon som råkar ha en sådan här liten Katt & Hund-mugg liggandes hemma och skräpa? Donationer mottages gärna.

     

Mina kära läsare (3 st), ni måste självklart undra över vad jag har hållt på med på de senaste dagarna, eller hur? I lördags var jag hemma hos kompis R+H och käkade tacosoch wienergum, och spelade Buzz. Av någon anledning var jag helt kass på Buzz. Jag skyller på sockerkoma. R+H har två stycken väldigt trevliga inneboende: Katterna R &W.


Mycket trevliga små saker. Det värsta är att R brukar räkna in katterna innan jag drar, så det är lite svårt att smussla med någon hem.

Dagen till ära ska jag har en liten basgruppsträff hemma hos mig (INTE tjejmiddag!!!!!!!), lite "sista natten med gänget" innan jag förvandlas till mjölkko med dygnet runt service (och drive thru). Husliga jag har pysslat och lagat lite mat under eftermiddagen.

Här ser ni mig förbereda dagens soppa, innehållande bland annat en
gammal favorit; purjon (Purjomagi!).


Här har jag gjort en liten installation, där det skarpa i purjon, möter det
sura i citronen, som möter det mjuka i smöret.....


Här bakas brödet i en varm och mysig ugn.


Och här ser ni dagens dessert. Hallon & björnbärspaj, som skall serveras
med vaniljglass.


Slutligen: Dagens dukning. Upphetsande.....

Snart kommer mina små gäster, så nu ska jag börja koka soppa!
Smaklig spis!

Eftersom min psykiska ålder är ungefär 5, så kan jag inte låta bli att köpa gosedjur till mig själv. En av mina favoriter är isbjörnen "Isildur Nanuk" som kom till oss efter en liten shoppingtur till svennebananinredningsmeckat IKEA inför en flytt till Göteborg.

Här har ni underverket!

Idag råkade jag se att Naturhistoriska museet i Stockholm har denna fina panda i sitt sortiment:



Uj uj uj, vilken liten fin sak. Får se om jag får vägarna förbi Den Kungliga Hufvudstaden någon gång i framtiden. Då kanske det kan hända att det slinker ner ett och annat lite djur i varukorgen. Det blir lätt så. Tur att jag är väldigt vuxen och mogen för min ålder också..

Jag råkade kolla på statistiken för besökare på denna lilla blogg. I vanliga fall har jag välan en 5 besökare, idag har antalet stigit till runt 60, hittils. Skumt, antingen har mina typ 5 kompisar gått in och läst massor med gånger, eller så har helt plötsligt en massa vanliga människor börjat läsa. Jag fattar ingenting. Hur kul är det att läsa om en människa man inte känner? Vad vet jag? Har inte folk jobb att gå till? Eller, har inte folk jobb att göra på sina jobb? Jag kan inte hålla på och löka och smurfa runt på mitt jobb. Jag tar mitt samhällsansvar och står till statens förfogande när jag är instämplad! Så de så! Varför tror ni att det är finanskris? Jag har inte sålt min själ till pappa staten på två månader, så nu är det bara en massa lodisar som jobbar. oj oj oj, vart är samhället på väg?

Nåja, min eftermiddag spenderades nere på stan. Som tur var hade jag sidvind hela vägen dit, så jag höll inte på att dö av denna cykeltur (det var ju en väldig tur). Efter ett qvickt inköp av en telefon på Clahs O (den näst billigaste, och näst fulaste...) gick jag och kompis K och drog i oss varsin kaffe på ett mysigt fik. En liten bit citron-marängpaj slank ner hastigt och lustigt också. Oväntat... Det roligaste (nästan) när man skall träffa kompis K på stan är nästan att vänta på henne. Vi träffas alltid utanför Systemet (bra cykelparkeringsmöjligheter), och som alla vet finns det ett speciellt klientel som hänger där utanför. Om man tjyvlyssnar lite snyggt kan man få en hel veckas humorbehov uppfyllt på nolltid. Ett bra tips för folk som är uttråkade eller på något annat vis behöver muntras upp. Tänk på det i höstmörkret.

Jaha, vad har min dag haft att bjuda på så här långt? Startade dagen med frukost och ett avsnitt av Grey´s Anatomy, och ett avsnitt av Private Practice. Efter en dusch och en tupplur gav jag mig iväg till förlossningen (inte för att föda barn) för att återigen donera min kropp till forskiningen. Cykelturen dit höll dock att ta livet av mig, med tanke på att det blåste orkanvindar i uppförsbackarna. Hemåt gick det däremot mycket lättare, medvind och mer nedförsbackar. Sedan, till lunch, kremerade jag några prinskorvar som jag hittade långt in i frysen, och avnjöt dessa med Idealmakaroner och ketchup. Som måltidsdryck serverades citronvatten och kaffe.

Vad eftermiddagen har att erbjuda är så här långt ganska osäkert. Ett är säkert, jag ska kolla färdigt på nya ER-avsninttet jag har börjat på, och sedan måste jag åka någonstans och köpa en ny telefon. Min hemtelefon har börjat kuka ur på sista tiden. Det låter som man står på toppen av Mount Everest i och försöker prata med taskig mottagning. Det ä rlite svårt att höra vad folk säger helt enkelt (fast nuförtiden komunicerar ju ungdomar med moblitelefoner, SMS, bloggar och forum, så jag kanske ska lägga ned det har med att prata i telefon. Det verkar ju vara helt ute). Vi får se om jag hittar något billigt skräp någonstans. Jag har nog i och för sig en gammal fast telefon i källaren eller nån stans. Men, man kan ju inte ha en telefon som sitter fast i väggen med en sladd, det är ju so 1990´s.

Jag skulle behöva köpa en ny mobil också, och en ny kamera, och en ny DVD, och en ny....allt. Men jag tror det får vänta lite. Förresten, man kanske ska hota släkten med att det inte blir några bäbisbilder om det inte dimper ner en sprojlans ny och fin kamera i min brevlåda SNARAST! Fan vad jag är smart...

Jag har mot alla mina principer smurfat runt lite på olika "gravidforum" sista dagarna. Jag vet, jag är en dålig människa och jag skäms över mitt agerande. Men det blir lite med skräckblandad förtjusning jag läser på dessa forum, för de som skriver där måste verkligen vara VÄRLDENS största puckon, men jag kan inte sluta iallafall (typ som att man inte kan sluta titta på en äcklig film, eller pilla loss en lös nagel).

För det första, är det ingen, verkligen ingen mer än jag själv och ett fåtal andra som klarat av grundskolans svenskakurser. Allting är skrivet i talspåk! Visst jag kan också skriva talspråk ibland, och min skrivna svenska är inte helt perfekt, men om man vill att någon annan ska fatta vad man skriver, så får man väl se till att åtminstånde försöka använda sig av skiljetecken och skriftspråk, eller åtminstånde begripliga ord. Gaaah! Jag måste nog anmäla alla till språkpolisen (undrar om dom har någon insatsstyrka som kan komma och slå alla skribenter med kass svenska (de som inte har svenska som sitt första språk är givetvis exkluderade), med en blöt lax, eller något). Det finns också vissa som lyckas kombinera obegripligt språk med världens mest kassa stavning. Jag fattar inte! Hur kan fölk stava så jäkla dåligt? Det finns faktiskt något som heter "stavningskontroll". Mycket bra uppfinning.... För att inte tala om alla särskrivningar... Oj, oj, oj, man kan få hjärtinfarkt för mindre... Men som sagt, det är alltid kul att håna folk. Och förresten, man måste tydligen använda minst 20 smileys i olika neonfärger, i allt man skriver.

För det andra: Fattar inte folk vad de ger sig in på när de blir på tjocken? För de flesta måste det väl ändå vara ett hyfsat frivilligt beslut. Det kan ju inte komma som en överraskning att graviditeten är nio månader lång, att man kan må illa, att man kan gå upp i vikt, att vad som helst kan hända under resans gång. Eller? Har inte folk någon aning om någonting?

Läste ett inlägg där någon frågade om vattnet kunde gå på natten, fast man sover. Nä, barn får bara födas måndag till fredag mellan 8 och 17. Andra undrar om det är dags att packa BB-väskan, när de är i typ 6- månaden. Visst, barn kan ju födas när som helst, egentligen, men man kanske kan använda hjärnan lite. Tänk själva!!! (själv har jag slängt ner lite grejor i en pappkasse från konsum) 

Flera andra diskuterade vad som skkulle göras i barnrummet. Det verkar som många hade lite ågren över att de inte hade hunnit köpa ammningsfåtölj ännu. Ammningsfåtölj??? Jag trodde bara att det var på TV folk inredde ett barnrum helt i blått eller rosa och med ammningsfåtölj (nu har jag ännu ingen personlig erfarenhet av att amma, men jag antar att man kan göra det var som helst i lägenheten.., men vad vet jag?).

Sen är verkar det vara många som använder gravidforumen som nån slags telefonlinje för samtal i realtid. Det var en hel del trådar där folk skrev typ; vattnet har gått, vad ska jag göra? Någon annan svarar något, den första personen skriver tillbaka och så fortsätter det tills person nr 1 skriver att hon ska åka in till förlossningen. Har de inga andra att prata med? Män, sambosar, partners, mammor, syskon eller kompisar? Nä, allt i ens privatliv måste vara helt öppet för resten av mänskligheten.

Det finns så mycket mer att störa sig på i dessa forum, man kan inte bära plågan själv (ungefär som att kolla på "Färjan" på tv, det är så pinsamt störande att man inte klarar att göra det själv). Jiiiisus, tur att man själv är helt perfekt!

Det är konstigt det här. Varannan natt, typ, sover jag hela natten, vaknar i och för sig 100 gånger, men somnar om igen. Varannan natt vaknr jag vid 3-4 rycket, kan inte somna om, vad jag än gör. Det enda som hjälper är att gå upp, ladda hem senaste avsnittet av något bra TV-program, och äta en first Breakfeast. (Hallå!, varför finns inte nyaste Mythbusters att ladda hem ännu! Klockan är ju faktiskt halv 5!!!. Det är lite som med morgontidningen, man får sitta och vänta på den som en annan panchis..) I natt är jag vaken, som synes.

Idag (efter att ha somnat om, ätit second breakfeast etc) skall jag återigen donera min kropp till vetenskapen. Denna gång ska jag prova sprutor för att se om förlossningar kan gå snabbare i framtiden. Jag är en sån vänlig själ, jag har redan ställt upp i ett projekt där man blev intervjuad om föräldrastöd (Gratis fika, samt 100-spänn i presentkort på Åhlens). Annars brukar jag donera mina stackars vener, när sjuksköterskestudenter skall prova att ta blodprov och sätta nål för första gången på något annat än en gummiarm. Bättre ett blodbad på syster, än tio på panchisarna.... Jag är en sån god människa helt enkelt. Jag undrar om man får något för att ställa upp i dagens forskningsprojekt..... Jag skulle behöva någon som kom och renoverade lite hemma hos mig, gratis.

Nä, i väntan på Mythbusters ska jag nog ta och kolla lite på Pushing Daisies, som jag började kolla på igår, eller kanske titta ifatt på Dexter, eller kolla färdigt på det House avsnitt jag började på igår (somnade nånstans halvägs). Det är mycket nu helt enkelt...

Ok, jag får erkänna ännu en gång, jag är en värdelös bloggare. Jag skriver inte 8 inlägg per dag, och fotar mig själv alldeles för lite. Anledningen till att det bloggas så lite, är helt enkelt att mitt liv inte är världens mest intressanta...

Dagens mission, som jag fått av syster Y, var att åka till Ikea och köpa ungefär hundratusen skåphandtag. Alla dessa handtag medfördes sedan till Skyttegatan, där jag med friskt humör skruvade loss de befintliga handtagen från köksluckorna, och skruvade i de nya. Sammanlagt ungefär hundra tusen stycken. Tack för det skruvdragaren....

Jag skulle önska att man behövde körkort för att köra bil! Jaha, behöver man det, det märks inte... Gaah, jag blir galen på alla CP´n som verkar ha fått sitt körkort i flingpaketet, som är ute o kör på vägarna.. Idag, till exempel, var jag ute och åkte på en 50-väg (med panchisar, övergångställen, mörker mm), i 50-isch km/h. Ändå måste nån jävla idiot självklart köra om mig, för det går ju inte att köra 50-isch, tydligen. Visst, jag kör också lite för snabbt ibland, typ på landsväg och motorväg, men vem gör inte det. Sen skulle jag hämta min far vid stationen. Där står jag i godan ro och väntar, vid på och avstigningszonen (inte taxizonen), tillsammans med tusen andra bilar. Tydligen så måste en taxibil köra in och ställa sig bakom mig, fast det är plats för typ 1/2 bil. Framför mig finns det däremot plats för hur många bilar som helst. Resultatet är att taxin står halvägs in bakom mig och vill tydligen att jag ska flytta mig, men det gjorde jag inte! Ha! Jävla idiot, han kan väl köra 5 meter till och ställa sig framför mig, men nä.. Jag låtsades inte höra hans arga tutande, han förtjänade ju en pungspark, inte en parkeringsplats... Sen ska man ju inte tala om alla som inte blinkar, inte gasar, inte bromsar etc. Jag skulle kunna utveckla en hjärtinfarkt eller stroke bara genom att tänka på alla idioter som är ute o kör! Tur för mig att mitt lilla mjölkpaket till bil snart är utbytt mot ett fläskigt grönt marsvin till familjebuss! Då ska jag också bete mig som en idiot, bara för att hämnas!

Kollade på senaste House avsnittet idag också (några dagar sent). Jag vill också ha Hanson´s låt Mmmbop som ringsignal!! Måste ut och smurfa runt lite på internet för att se om jag kan ladda hem den på något sätt.. Det är mycket nu...

Halleleluja!, mina bilder är tillbaka. Vilket datageni jag är!

Jag måste  visa min nya fina kopp som jag hittade på Brödet & Fiskarna igår.



Framsida: 2 badmintonspelare.



Texten säger ju allt. Mycket trevligt!!!

Eftersom lite av mina bilder har försvunnit av någon oförklarig anledning, och jag inte lyckas peta in dem i orginalinläggen (kan man det??), kommer dom så här lite på egen hand.


Här är alltså jag på hårdrockshästen H.


Här är alltså kompis R, på en lånad häst.



Å här sitter jag i en liten gruvvagn i Sala Silvergruva.

Som sagt var, datorn är inte alltid min allra bästa vän. Det händer lite då och då att saker och ting bara försvinner, eller inte funkar, trots att det har funkat i 3 år. Jag fattar ingenting...

Var har alla mina bilder tagit vägen?? Dom var ju här igår??!?!?!?!?!?

Fick skäll idag av kompis R, för att jag lagt upp en bild på en helt okänd fjording på bloggen, men inga bilder från när jag var ute och red lite på hennes häst i somras (tydligen är hennes häst finare än fjordingen...). Så då får jag väl skärpa mig helt enkelt...



Här har ni då mig på en häst i sommarvärmen. Hästen H, har världens snyggaste hjälmfrisyr, och jag hade precis blivit så pass tjock att jag inte kunde knäppa mina ridbyxor...



Bara för att kompis R tjatat så mycket, så får hon vara med på bild hon också, helt ocensurerad. Ha!

Anledningen till att vi gör en massa coola hårdrockstecken på hästarna är att det var Power Meet precis samtidigt, och då måste man ju vara lite extra cool & ball. Vi hade faktiskt tänkt att vi skulle gå ut och kolla lite på bilarna senare på kvällen, men efter lite för mycket tunnbrödrulle i soffan kände vi oss inte så speciellt sugna på mer raggarintryck..

Nu ikväll har jag och en massa annat löst folk varit ute på Bishop och käkat lite hamburgare. Jag var kvällens fyllechaffis och drack en alkoholfri öl, och en Pepsi (ingen Fanta!) till maten. Men som de asvarsfulla vuxna vi är, drog vi oss hemåt vid nio-snåret (innan gubbarna och tanterna på puben börjar fyllna till för mycket), för att bädda ner oss så sött i våra sängar.

G´natt

Vinn en fin necessär i fint tyg hos:

http://www.retroelephant.com

Idag har jag haft en helt vanlig dag i mitt liv. Vaknade vid 3-tiden i morse, kunde inte somna om, gick på toa, läste bok, kollade på 1 1/2 avsnitt av gamla Mythbusters, somnade om igen, vaknade av ett SMS vid 8-snåret. Som vanligt helt enkelt. Efter en frukost i soffan somnade jag om när jag skulle kolla mer på Mythbusters, och vaknade utsövd, men stel i kroppen vid 11. Perfekt! Min plan för dagen var att åka till Coop Forum och köpa skokräm till mina stallskor som ska få övervintra på något trevligt ställe, typ garderoben, eftersom det lär dröja innan jag får ut o rida igen.

Efter en stärkande lunch, bestående av fisk med creme fraiche-gucka, hoppade jag upp på min stolta springare (ljusblå Skeppshult) med destination Stenby. Väl framme vid Coop, inser jag mitt misstag. Antingen är det pensionsutbetalningar idag, eller så har alla panchisar i hela Västerås tagit Flexlinjen eller färdtjänst till Coop av någon annan anledning (rea på leverpastej?). Hela affären kryllade av små långsamma tanter och farbröder. Och i kassan köade de med sina rullatorer, och alla handlade med nya fina femhundralappar... Otur för mig att jag inte orkade hämta någon shop-express scanner, eftersom att jag bara skulle ha skokräm, nu fick jag köa i en kvart i kassan, eftersom PRO verkade ha årsmöte i kön till min kassa. Efter mycket köande kunde jag tillslut hoppa upp på min lilla cykel o glida hemåt i medvind och solsken!

Eftermiddagen spenderades i horisontalläge i soffan, kollandes på lite mer Mythbusters ihop med kompis I. Framåt kvällningen gick vi till katthemmet för att införskaffa lite kalendrar. Det var den lätta biten. Den svåra biten är att gå därifrån utan att stoppa en katt inanför jackan! Gå dit och köp en katt, vetja!   www.huskatten.com

Jag märker att jag, i jämförelse med andra som bloggar, skriver mycket lite om vad jag har på mig, hur det ser ut hemmas hos mig, och vad jag sysslat med de senaste 4 timmarna. Här kommer lite skärpning! Idag har jag på mig, ett par vita boxertrosor från Lindex, en vit BH-top från Lindex, ett vitt (fördetta, nu mer lite blåisch) linne från H&M, en vit kortärmad top från Vagina tricot, ett par blåa jeans från Polarn & Pyret, ett par (gårdagens) vit och turkosrandiga stödstrumpor från öh.. Internet. Till detta har jag harft en svart jacka från Polarn & Pyret (tack för det lånet kusin M, det är skönt att äntligen kunna knäppa jackan i dessa arktiska vindar) samt ett par gröna Ethnies (jumpapjuck). Det var dagens outfit det..

Och nu kanske ni undrar vad jag håller på med just nu? Jag tänkte väl det. Med min eminenta simultankapacitet håller jag på att bloggar OCH steker pankakor (note to self; keep computer away from pankakssmeten)! Jag hittade en massa utgågna ägg, och en massa utgången mjölk i kylen, och tänkte i husmoderlig anda steka en jättebatch med pankisar som jag kan stoppa i frysen. Tyvärr var inte riktigt propotionerna gammjölk/gammägg riktigt riktig, men det löste jag genom att spä mjölken med lite vatten, samt balansera upp med några extra gram smör i smeten. Som tur var hade jag redan tappat ett ägg i köksgolvet, när jag skulle förflytta äggkartongen mellan kylskåp och köksbord, (ett avstånd på midre än 1 meter...) annars hade det blivit smörkakor istället för pankakor..

Tidigare under dagen var jag iväg till Skiljebo och spelade lite Rock Band. Halleleluja vad det var kul! Jag som är totalt tondöv och inte har någon taktkänsla, har alltid haft lite problem med Guitar Hero, var nu en jävel på både trummor och gitarr!  Så antingen har jag blivit jättemusikalisk på sista tiden, eller så är Rock Band ( till Wii) mycket lättare än Guitar Hero! Vem vet, jag måste nog prova min musikalitet i morgon också... Trots att det kändes som att jag hade ett ganska bra flow i spelandet, var min koncentration på högvarv. Tydligen så glömmer jag att blinka när jag koncentrerar mig mycket, vilket resulterade i att min vänstra lins helt enkelt hoppade ur mitt öga. Som tur var hände det i slutet av en låt, så jag kunde rädda linsen, OCH låten. Skickligt..

Adjöss!

Igår åkte jag och ett gäng kompisar på turistresa till Sala. Vi startade från storstaden Västerås vid 10-tiden på morgonen, för att uppleva lite småstadsidyll och äta enorma chokladbollar. Chaufför dagen till ära var undertecknad, och en mycket ovillig turistguide var kompis M (bördig från Sala). Guiden visade dock lite dålig attityd redan på ditvägen, när hon vägrade att använda en tjusig sverigekeps (som hittades i bilen) som tecken på att hon var guide. Hon vägrade även att ha en flagga med sig, som vi andra kunde följa. Trots detta fortsatten vi våran resa och anlände ca 30 min senare till Sala Silvergruva. Där var tanken att vi skulle shoppa loss i en jättelik antikaffär som finns bredvid gruvan, men vi hade inte tänkt på att det var lågsäsong = stängt. Att gå ner i gruvan var inget vi var direkt sugna på, och allt annat var också stängt, så vi slutade i "barnens gruva". En lekplats i gruvmiljö.



Bilden ser lite konstig ut på grund av att jag av sekretesskäl kapat huvudet på kompis M.

På lekplatsen kunde man bland annat provsitta en gruvvagn, men tyvärr var den fastskruvad i underlaget, så det gick inte att åka någonstans :(.  Detta var ungefår det roligaste Sala Silvergruva hade att bjuda på en blåsig måndag i oktober..

Det visade sig senare, när vi åkten in till stan, att Salas affärsinnehavare har långsiesta på måndagar. Mycket var stängt, bland annat kondiset med de jättelika chokladbollarna, vilket medförde att vi var tvugna att fika på ett kondis med normalstora bollar. Oj, oj.

Efter en stärkande chokladbollsfika spanade vi in Salas nyaste sevärdighet, en galleria, med en rulltrappor!!! Ryktet gick att nämnda galleria har Salas enda rulltrappor. Det var stort. Gallerian i sig imponerade inte direkt på pss storstadsmänninskor, med vi var tvugna att fördriva tiden fram till lunch, eftersom våran guide stack iväg till tandläkaren mitt i allt.

Nåväl, vi fick tillsist käka lunchbuffé på ett mysigt ställe vid en sjö, där de hade äppelpaj med vaniljsås till efterätt. Som tur var hittade vi sopptalrikarna, och kunde därför äta vaniljsås i nomala mängder, alltså fylla en djup tallrik med sås, och garnera lite ovanpå med paj! Efter en stärkande vila hemma i guidens föräldrars soffa, avslutade vi vår resa, mätta och glada.

Fantadetoxen går så där. Jag o kompis I var o käkade en romantisk söndagmiddag på restaurang Then Gyldene Bågen´s svenska motsvarighet. Jag lyckades motstå att fylla min pappbägare med det gula guldet, och sög istället kvickt i mig en hela Cola utan is. Inte fy skam i och för sig, trots att man bara byter ut en drog mot en annan. Typ som antabus. I morgon får bli en ny dag i avgftnigens tecken. Synd bara att jag ska på sightseeing till Sala i morgon. Turistturer brukar inkludera diverse luncher och fikor. Det får bli Ramlösa genomgående helt enkelt...

Idag ramlade inte morgontidningen ner i mitt brevinkast förrän vid 9-tiden! Skandal! Vad  tror tidningsbuden att vi morgonpigga själar skall roa oss med på morgonen egentligen? Mitt Wii är på lagning, och det är bara skit på TV. Jag kanske ska börja jobba som tidningsbud själv, istället.. Det är säkert mycket bättre betalt än att jobba som landstingskärring, och jag är ju ändå vaken vid 4-snåret. Why not.

Jag har ju länge funderat på att byta ut landstingsslaveriet mot något annat slaveri. Jag tror inte att man är livegen när man jobbar som tidningsbud, som man är hos staten. Annars har jag ju tänkt att bli lyxhustru, jobba på katthemmet, starta en rättvisemärkt butik i stan, eller helt enkelt panta burkar för att få en dräglig inkomst ( om jag dricker jättemycket fanta, så kan jag panta jättemycket fantaburkar, så kan jag bli jätterik!).

Nä, jag tror att lyxhustru är den allra bästa karriären. Då kan jag sitta i min feta SUV och titta ner på, och skratta åt alla ni andra simpla arbetare. Ha ha! Då kan jag även ha ett eget katthem, med anställda som gör allt tråkigt med katterna, som att mocka i lådan etc, och jag kan ha en egen rättvisebutik som ger mig torkad mango i ett aldrig sinande flöde. Självklart med anställda som sköter ruljansen, o jag kan komma o provsmaka kaffet och bullarna emellanåt. Fantastiskt!

Fan, nu har jag varit och Fantaknarkat  hemma hos komps M. Försökte dricka varannan vatten, men det var så svårt. Typiskt, nu måste jag gå på avgiftning, igen! Däm!

Hittade denna, tyvärr lite suddiga bild, i kompis M´s trappuppgång i dag.


Pengar upphittade utanför porten, återfinns mot beskrivning.
Ring 070-xxxxxxxx

Jag funderar på att ringa personen som satt upp lappen.

-Hej, jag har tappat pengar.
-Jaha, kan du beskriva dom?
-Mm, det var en peng som var lite rödrosa, med en kung på. Sen var det en peng som var lite grön, med en kung på, sen var det en lite mindre peng, lite blåisch, med en tant på.
-Det verkar stämma, du kan komma o hämta dem, jag lägger pengarna i ett kuvert som jag lägger sätter på anslagstavlan i trappen. Tack för att du befriade mig från dessa upphittade pengar. Tack o hej!

Eller???

I en blogg ska man tydligen berätta vad man gör vareviga dag. Eftersom jag för tillfället njuter av lyxigheten att slippa vara landstingskärring varje dag, på grund av havandeskapspenning (tack för det snälla staten), så består de flesta av mina dagar i att titta ut över horisonten och fundera över livet. Ungefär som på nedanstående bild.



Nä, jag har inte gummistövlar och kofta på mig varje dag, det passar sig inte riktigt i en soffa, men i det stora hela är det så har jag har det. I och för sig avbryts mitt filurande lite då och då av mycket ansträngande luncher på stan och shoppingturer till IKEA och Brödet & Fiskarna. Här om dagen prövade jag återigen på lantlivet genom att tillsammans med kompis I, åka och hälsa på den lilla lilla hästen, där jag helt oförhappandes blev erbjuden en lugn ridtur i skritt på en fjording. Trevligt med lite omväxling. By the way, det kanske finns en anledning till varför man inte skall rida i 9:e månaden med foglossning. J-vlar vad on jag hade i fogarna dagen efter! Jag kände mig som världens panchis, kom knappt ur sängen. Men roligt var det! (det är ju viktigast...)


Den lilla lilla hästen



Den lilla lilla hästens fjordingkompis (med tillhörande höggravid ryttare)



Jaha, så kan en dag i mitt liv se ut, spännande va?

Ok, "hemliga klubben", var ska man börja... Medlem blir man den dag som man börjar outa till allmänheten, släkt och vänner att man är på tjocken. När det sker är olika för alla, och hur man gör det skiljer sig också väldigt mycket. Det man i själva verket säger till de som redan har barn/är gravida är: nu är jag med i er hemliga klubb, äntligen! (eller??). Till de som inte har barn/är gravida säger man: lilla gumman/gubben, nu kommer du aldrig mer förstå mig, för nu är jag väldigt speciell, och du som inte är gravid/ har barn får inte vara med i min hemliga klubb.

Är man medlem i hemliga klubben kan alla personer, kända som okända, komma till dig med en massa goda råd, och berätta om hur det var när de var gravida/ fick barn/ hur det är att ha barn, helt utan att du behöver be om det. Exempelvis kan försäljaren i din favoritklädesbutik, som också tydligen är medlem i klubben, helt ogenerat börja jämföra gravidbesvär med dig i kassan. En person du aldrig skulle prata med annars, förutom när du tackar henne för att hon tar emot allt för mycket av dina surt förvärvade slantar för diverse överprisade klädesplagg. Tänk vad mycket nya människor man får prata med! Trevligt värre!

Som medlem i hemliga klubbens gravidsektion behöver du aldrig mer använda din söta lilla hjärna mer. All information som man någonsin kan tänkas behöva finns ju att få i diverse gravidtidningar/ bloggar/ föräldraforum. Helt perfekt, all din tidigare förmåga till objektivt tänkande och sorterande av viktig/ oviktig information kan du lägga bakom dig! Känner du att du missar någon information från skriven text, så finns ju som tidigare nämnts, hemliga klubbens mer seniora medlemmar, redo att förmedla diverse nyttigheter, allt utan extra kostnad. Hurra!

Detta är en kort sammanfattning av hemliga klubben, i stora drag. Mer stadgar kan mycket väl komma att diskuteras senare. Tänk på att det för närvarande är mycket svårt att begära utträde ur klubben, och det finns ingen "nej tack" ruta att kryssa i vid inträde.

Jag har försökt att förneka mitt medlemskap i flera månader, men det är omöjligt. Det verkar även som det skulle vara lättare att gå ur Hitlerjugend, eller Jehovas, än att gå ur hemliga klubben.

Min inneboende, aka, barnet som ligger i min mage för tillfället, har en ganska fantastisk förmåga att sticka in sin ena fot (eller vad det nu kan vara) under mitt högra revbensbrosk, och flärpa till! Detta medför att undertecknad hoppar till, för det kittlas enormt, drar efter andan och ser helt enkelt helt miffo ut. Så man får ju tacka sitt ofödda barn för att den ger mig möjlighet att roa omgivningen.

Detta flärpande i revbensbrosket har pågått väldigt länge, och jag trodde ju att barnet skulle lugna sig lite så här på slutet, men icke. Jag levde förut (alltså tiden innan jag blev medlem i "hemliga klubben") i föreställningen om att barn som bor i magar skulle sparkas så det gör ont. Men inte mitt, den bara kittlas lite mysigt i kistan. Tack för det televerket. 

P.S. För er som inte vet vad "hemliga klubben" är för något, kommer mer info senare.

Funderar lite över det här med saker man blir beroende av. Någontig som socialstyrelsen verkligen borde hålla lite koll på är, just det, inte heroin och annat knark, utan FANTA!! Fy f--n vad det är gott. Det är den värsta drogen som finns! Det är ju helt livsfarligt. Efter att ha druckit ett glas, får man ju gå på avgiftning i evigheter. Det sägs ju att Cola är beroendeframkallande. Ok, det är jäkligt gott med Cola, speciellt 33 cl burk (eller McDonaldsblandningen som en kompis till mig gillar mest), men Fantan, denna himmelens nektar (socker och E), man skulle kunna skriva poesi om hur gott det är! Så, kom ihåg detta barn; håller er undan det gula guldet!

Just det, om 20 år kommer ni hitta mig totalt sockerspeedad, utan lägenhet, utan pengar, ståendes i ett gathörn horandes för Fantapengar.  Vi ses då!

Jaha, då har jag efter länge och mycket övervägande bestämt mig för att göra som alla andra, inte sätta på mig leggings, utan blogga. Det svåraste i detta beslut var att komma på vad man ska blogga om. Sina barn? Lägenhetsrenovering? Recept? Politik? Presidentvalet i USA? Sitt jobb? Jag har i och för sig inte riktigt bestämt mig, så jag får väl skriva om lite ditten o datten helt enkelt. Säkerligen kommer jag skiva om sådant jag stör mig på,för det är ohyggligt roligt att störa sig på saker, och är det någon som stör sig på det, så är det bara att sluta läsa..

En annan svår sak var att komma på vad bloggen skulle heta. Eftersom jag inte vet vad jag vill skriva om, så kan jag ju inte döpa den till exempelvis; Ankis mumsiga receptblogg, eller lyckliga mammans trevliga blogg. Det fick helt enkelt bli ett av namnen, på ett av det finaste djuren som finns: Kattbjörnen, eller mindre Panda, eller röd Panda, som ser ut så här



(Oj, vilken trevlig liten bild jag hittade hos Wikipedia...)

Jaha, nu ska jag försöka hitta på något att skriva om. Välkommen!

(Obs! Eventuella stavfel och andra språkmissar är helt avsiktliga, det är inget ni behöver gå och gnälla om!)