På äventyr i den stora staden Sala
Igår åkte jag och ett gäng kompisar på turistresa till Sala. Vi startade från storstaden Västerås vid 10-tiden på morgonen, för att uppleva lite småstadsidyll och äta enorma chokladbollar. Chaufför dagen till ära var undertecknad, och en mycket ovillig turistguide var kompis M (bördig från Sala). Guiden visade dock lite dålig attityd redan på ditvägen, när hon vägrade att använda en tjusig sverigekeps (som hittades i bilen) som tecken på att hon var guide. Hon vägrade även att ha en flagga med sig, som vi andra kunde följa. Trots detta fortsatten vi våran resa och anlände ca 30 min senare till Sala Silvergruva. Där var tanken att vi skulle shoppa loss i en jättelik antikaffär som finns bredvid gruvan, men vi hade inte tänkt på att det var lågsäsong = stängt. Att gå ner i gruvan var inget vi var direkt sugna på, och allt annat var också stängt, så vi slutade i "barnens gruva". En lekplats i gruvmiljö.
Bilden ser lite konstig ut på grund av att jag av sekretesskäl kapat huvudet på kompis M.
På lekplatsen kunde man bland annat provsitta en gruvvagn, men tyvärr var den fastskruvad i underlaget, så det gick inte att åka någonstans :(. Detta var ungefår det roligaste Sala Silvergruva hade att bjuda på en blåsig måndag i oktober..
Det visade sig senare, när vi åkten in till stan, att Salas affärsinnehavare har långsiesta på måndagar. Mycket var stängt, bland annat kondiset med de jättelika chokladbollarna, vilket medförde att vi var tvugna att fika på ett kondis med normalstora bollar. Oj, oj.
Efter en stärkande chokladbollsfika spanade vi in Salas nyaste sevärdighet, en galleria, med en rulltrappor!!! Ryktet gick att nämnda galleria har Salas enda rulltrappor. Det var stort. Gallerian i sig imponerade inte direkt på pss storstadsmänninskor, med vi var tvugna att fördriva tiden fram till lunch, eftersom våran guide stack iväg till tandläkaren mitt i allt.
Nåväl, vi fick tillsist käka lunchbuffé på ett mysigt ställe vid en sjö, där de hade äppelpaj med vaniljsås till efterätt. Som tur var hittade vi sopptalrikarna, och kunde därför äta vaniljsås i nomala mängder, alltså fylla en djup tallrik med sås, och garnera lite ovanpå med paj! Efter en stärkande vila hemma i guidens föräldrars soffa, avslutade vi vår resa, mätta och glada.
Bilden ser lite konstig ut på grund av att jag av sekretesskäl kapat huvudet på kompis M.
På lekplatsen kunde man bland annat provsitta en gruvvagn, men tyvärr var den fastskruvad i underlaget, så det gick inte att åka någonstans :(. Detta var ungefår det roligaste Sala Silvergruva hade att bjuda på en blåsig måndag i oktober..
Det visade sig senare, när vi åkten in till stan, att Salas affärsinnehavare har långsiesta på måndagar. Mycket var stängt, bland annat kondiset med de jättelika chokladbollarna, vilket medförde att vi var tvugna att fika på ett kondis med normalstora bollar. Oj, oj.
Efter en stärkande chokladbollsfika spanade vi in Salas nyaste sevärdighet, en galleria, med en rulltrappor!!! Ryktet gick att nämnda galleria har Salas enda rulltrappor. Det var stort. Gallerian i sig imponerade inte direkt på pss storstadsmänninskor, med vi var tvugna att fördriva tiden fram till lunch, eftersom våran guide stack iväg till tandläkaren mitt i allt.
Nåväl, vi fick tillsist käka lunchbuffé på ett mysigt ställe vid en sjö, där de hade äppelpaj med vaniljsås till efterätt. Som tur var hittade vi sopptalrikarna, och kunde därför äta vaniljsås i nomala mängder, alltså fylla en djup tallrik med sås, och garnera lite ovanpå med paj! Efter en stärkande vila hemma i guidens föräldrars soffa, avslutade vi vår resa, mätta och glada.
Kommentarer
Trackback
