Brosk

Min inneboende, aka, barnet som ligger i min mage för tillfället, har en ganska fantastisk förmåga att sticka in sin ena fot (eller vad det nu kan vara) under mitt högra revbensbrosk, och flärpa till! Detta medför att undertecknad hoppar till, för det kittlas enormt, drar efter andan och ser helt enkelt helt miffo ut. Så man får ju tacka sitt ofödda barn för att den ger mig möjlighet att roa omgivningen.

Detta flärpande i revbensbrosket har pågått väldigt länge, och jag trodde ju att barnet skulle lugna sig lite så här på slutet, men icke. Jag levde förut (alltså tiden innan jag blev medlem i "hemliga klubben") i föreställningen om att barn som bor i magar skulle sparkas så det gör ont. Men inte mitt, den bara kittlas lite mysigt i kistan. Tack för det televerket. 

P.S. För er som inte vet vad "hemliga klubben" är för något, kommer mer info senare.

Kommentarer
Postat av: Plingo

Jag tycker fortfarande att projektnamnet på den inneboende är Mao...

2008-10-10 @ 14:22:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0