minipanda

I tisdags var jag på öppna förskolan på en träff för ensamstående föräldrar (läs mammor). Har varit på en sån tidigare, i höstas, och då var det ganska ok. Folk var lite bittra, och gnällde lite över att deras ex var lite dryga, men inte så mycket mer. Men nu, jag säger bara: Hello Trailor Park!

Tänk er scenariot: En ganska högljudd blonderad kvinna i 30+ åldern, med cerise mjukisdress, gravid med barn nr 3! Dumma lilla jag tänkte då att hon naturligtvis var ensam med barnet som ligger i magen, men, nä. Hon hade varit ensam med de två tidigare barnen (jag uppfattade inte om de hade samma pappa) och barn nr 3 hade far okänd. Hon berättade stolt att hon minsann skulle amma jättelänge (bra, tyckte jag först), för då skulle hon kunna sälja jättemycket mjölk till neonatalen, för annars skulle hon inte ha råd med någonting.  Sen pratade hon glatt vidare om hur minsta sonen (som hette typ Käyvin) inte hade klarat typ fyra-års kontrollen på BVC, för där skulle man kunna färger en massa annat, som hon minsann inte hade orkat lära honom. Stora barnet (som hette typ Brittnäy) pratade om att hon ville ha en hund hela tiden, men det hade dom då raaakt inte  råd med enligt trailormorsan.  Osv osv...

Hmm, jag är kanske inte rätt person att döma..., men helt plötsligt kände jag mig liiite bättre, och liiite mer intelligent än genomsnittet av morsor som befann sig på öppna förskolan den dagen.. 

Man kan kanske tänka sig att Lilla V var lite trött, när hon först somnade, på nolltid, på cykeln hem, sov hela vägen upp för tre trappor, samt förtsätter att sova på hallgolvet.

Dena dag har bestått av: Frukost, kaffe, en borttappad mössa och ett pissed off-argt skrik- Paket på Coop Forum, lunch, kaffe, fruktstund, fika nr 1 bestående av Princesstårta och bullar, kaffe, fika nr 2 bestående av bullar, hallongrottor, och skumrutor, inget kaffe, saft, kvällsmat bestående av tre stycken varma mackor med tonfisk. Dagen har till stor del gått i matens tecken, men utan vatten. Det kanske kan förklara att jag mår lite konstigt... Får försöka ändra diet tills i morgon. Kanske bara fika en gång, kanske....

Jag satt och fundrade lite på om man skulle ta upp det här med bloggandet igen? Det var ju typ ett halvår sen sist. Om det är nån som är intresserad av vad det sista halvåret hade att bjuda på kan det sammanfattas så här:
Jobba, dagis, jobba, dagis, jobba, dagis, (sova), försöka få Lilla V att sova, försöka få Lilla V´s mamma att somna om efter Lilla V´s psykbrytutbrott på nätterna, dagis, jobba, dagis, jobba, jobba, jobba, jobba, brotta på overall och skor på Lilla V, laga mat, äta mat, torka mat från golvet, jobba, köpa lägenhet, sälja lägenhet, fixa massa papper och pengar, rensa vinden, rensa källaren, packa massa lådor, dagis, jobba, försöka få Lilla V att sova, jobba, jobba, svära åt komunen (moderaterna), spela Super Mario, jobba, dagis, jobba.

Ja, ungefär så.

Här kommer lite bilder också på den senaste tiden..



Här demonstrerar Lilla V hur jobbigt det kan vara att först gå på dagis, och sen åka och bada.




Jag har ramlat av en häst och fick åka till akuten för att kolla att min hand inte var bruten. Där fick man inte ha hästkläder, så landstinget bjussade på tjusiga engångskläder.




Jag har varit i Dalarna på en liten rekrationsresa innehållande obcsena mängder mat, rödvin, godis och dans.




Lilla V har lussat på dagis.





Jag har varit på Halloweenfest.


Det är allt jag orkar komma på nu. Får se om det dröjer ett halvår till nästa inlägg.

Tjing!