Sleepless in Haga parkgata, again....
F-n, varför kan jag aldrig sova. Här har man begåvats med ett barn som sover nästan hela tiden, vilket borde betyda att undertecknad skulle kunna få 21 timmars sömn per dygn också. Men, nä.
Det är i och för sig ganska mysigt att vara uppe vid 7-draget på helgerna, det är tyst o lugnt. Det påminner mig om den tiden när jag fortfarande slavade för staten, och jobbade varannan helg. Jag minns med glädje hur man segade sig upp ur sängen runt 6-tiden, för att hoppa upp på sin stolta springare och trampa iväg i uppförsbackarna till arbetet. Hade man tur mötta man inte en enda människa, eller bil = man kan ta ordentlig fart inför mördarbacken. Ibland stötte man på en och anna partynisse, på väg hem från krogen. De såg alltid mycket fräscha ut.... Men oftast hade man tre minuter ostörd tid med sig själv och naturen, innan man påbörjar dagens slaveri.. En gång när det inte var mysigt att åka till jobbet var en nyårsdag i Göteborg. Där hoppade jag på spårvagnen från ghettot kl 05.45, för att kunna vara till statens förfogande kl 06.45. Jag i min enfald trodde att jag skulle vara helt ensam på spårvagnen den 1:a Januari kl 06.00, men icke. Det visar sig att alla normala personer som inte jobbar inom landstinget är lediga på helger och storhelger, och kan därför partaja natten lång. Det var bara att kliva in i alkoholdimman och se glad ut. Jag fick höra många trevliga konversationer i allafall. Dels var det mycket av de vanliga fylle jag äälschkar dig, du är en sån jäälascysst polare etc. Men ett gäng satt och diskuterade krökningen av rum-tiden. Det vägde nästan upp för allt griseri som pågick i resten av tåget. Donkens soprum är nog snyggare än vad det var där....
Jaha, det var dagens betraktelse det...
Det är i och för sig ganska mysigt att vara uppe vid 7-draget på helgerna, det är tyst o lugnt. Det påminner mig om den tiden när jag fortfarande slavade för staten, och jobbade varannan helg. Jag minns med glädje hur man segade sig upp ur sängen runt 6-tiden, för att hoppa upp på sin stolta springare och trampa iväg i uppförsbackarna till arbetet. Hade man tur mötta man inte en enda människa, eller bil = man kan ta ordentlig fart inför mördarbacken. Ibland stötte man på en och anna partynisse, på väg hem från krogen. De såg alltid mycket fräscha ut.... Men oftast hade man tre minuter ostörd tid med sig själv och naturen, innan man påbörjar dagens slaveri.. En gång när det inte var mysigt att åka till jobbet var en nyårsdag i Göteborg. Där hoppade jag på spårvagnen från ghettot kl 05.45, för att kunna vara till statens förfogande kl 06.45. Jag i min enfald trodde att jag skulle vara helt ensam på spårvagnen den 1:a Januari kl 06.00, men icke. Det visar sig att alla normala personer som inte jobbar inom landstinget är lediga på helger och storhelger, och kan därför partaja natten lång. Det var bara att kliva in i alkoholdimman och se glad ut. Jag fick höra många trevliga konversationer i allafall. Dels var det mycket av de vanliga fylle jag äälschkar dig, du är en sån jäälascysst polare etc. Men ett gäng satt och diskuterade krökningen av rum-tiden. Det vägde nästan upp för allt griseri som pågick i resten av tåget. Donkens soprum är nog snyggare än vad det var där....
Jaha, det var dagens betraktelse det...
Kommentarer
Trackback
